Sidan 17 av 19 FörstaFörsta ... 71516171819 SistaSista
Resultat 161 till 170 av 188

Ämne: SOE @ Rally Albania 2018

  1. #161
    Moderator Mattssons avatar

    MC: Tvåfemti och fyrfemti
    Gör: Tåg
    Ort
    Vischan
    Reg.datum
    apr 2004
    Inlägg
    5 707

    Standard

    Tack för rapporten! Är Badini och Mange ute ur leken, eller blir det omstart för dom? Ska dom köra nåt mer?
    KTM 250 EXC-F 2013 Sixdays

  2. #162


    MC: 400exc, TT600
    Gör: Industri Elektriker
    Ort
    Piteå
    Reg.datum
    jun 2011
    Inlägg
    46

    Standard

    Väntar med spänning. Man försöker ju följa allt man kan på FB, soe och live resultat. Men inget slår ju dagliga race reports från förarna själva.

  3. #163
    Enduroadventures avatar

    MC: 525EXC-07, KTM660RR-04,500EXC-18 HVA430CR-81,CY50
    Gör: .
    Ort
    Hammarö
    Reg.datum
    sep 2008
    Inlägg
    527

    Standard

    Vilken resa!
    Så imponerad av hela soe gänget som kämpade hårt och körde hårt! Näst sista dagen var uppdelad i 3 specialsträckor och det blev oväder under sträcka 2. Transporten mellan ss2 och ss3 blev ett lerbad och det var ingen lätt uppgift att ta sig framåt i regnet. Trots detta så kämpade sig alla genom transporten till start på ss3 istället för att avbryta och åka mot bivacken, detta trots att de flesta måste ha insett att ss3 skulle ställas in. Hela svenskgänget var genomblöta och kalla men inga sura miner eller tråkigheter, grymt bra inställning!! Roligt att få uppleva , Tack alla som var med!

    https://www.facebook.com/Henrik-Rahm...6835910458482/

  4. #164
    Motoro Mattiass avatar

    MC: KTM 450
    Gör: Logistik
    Ort
    Mjölby
    Reg.datum
    dec 2009
    Inlägg
    326

    Standard

    Rapport från Balbaninen!

    Blod, svett och pannben...

    Rallydrömmar är något man har, å har man dom så blir man inte av med dom.
    Man kan försöka förneka dom, men så ringer fel (rätt) person, å så åker man dit igen.
    Jag satt vid jul och funderade på å ringa Mange för att önska god jul helt enkelt... men, risken var att han skulle säga dom magiska orden, så jag tog en skinkskiva till. Sen ringde han!
    "Du, det var länge sen vi körde rally, vi borde prova om vi fortfarande gillar det!?"
    Faan ta dig han jag tänka innan jag sa "ehh... jaaa... vad tänker du?"
    "Det är ett gäng som ska till Albaninen i år, ett litet trivsamt rally, köra lite hoj, dricka ett par bärs, bada i havet"
    "Aaaa, låter ju som en plan, när kör vi`?"
    Å så var det igång. Vis av viss erfarenhet tänkte jag att nu är det bara att sätta fart med allt.
    Planen var att renovera upp min lätt nötta exc och vara klar i riktigt god tid för att slippa paniken som alltid uppstår mot slutet.
    Det gick så där... Två motorrenoveringar senare, (fuckade upp rejält efter renovering 1) så är det panik ut från verkstaden och iväg mot shakedown i Dalarna.
    Hr. Hagenblad hade beställt en riktig genomkörare och SvenB med assistans av rejäla delar av Dalkarl gänget ställde frikostigt upp och gav oss en (tyckte jag då) kanske lite väl lång genomkörare... 2x40mil typ. Sååå jobbigt kommer det ju inte bli i rallyt... såå fel man kan ha ibland.
    Nåväl, det mesta satt fast, jag gillade mina rallyhandtag, gillade inte min fjädring men 2 veckor och lite hjälp hos min lokala mc pusher senare så var fjädringen uppgraderad, och allt på väg för lastning i Norrköping.
    Selle och Badini agerade vägryttare hela vägen genom Europa och skickade ivriga rapporter medan vi andra mestadels grupperade på Arlanda.
    Absolut noll drama på vägen ner eller med incheckning. Transportteamet hade fått tips av ett Dansk-tyskt-schweiziskt par om en bra restaurang i Tirana så vi troppade dit och åt oss proppmätta alla 11 för sisådär 1000spänn... bra start!
    Bodde på Tiranas troligen bästa hotell, så jag och Mange passade på att våldgästa Hammamet i källaren och skrubba oss rena och fräscha inför start.
    Ytterligare en semesterdag i Tirana med lite slutfippel och registrering å klart för start. Tog det mest lugnt och vilade oss i form.

    Dag 1. Tirana - Diber 160km
    Start på stora torget i Tirana.
    Startordningen är av Albansk modell och inte i någon som helst ordning. Fränt att starta på en boulevard mitt i city, men bara ett par mil utanför staden börjar vildmarken på riktigt. Jag hade inte nån riktig aning om vad som väntade men jag hade förstått av veteranerna att det kunde vara lite stening och brant på sina håll. Starten går och första delen är väl lite som Ränneslätt... i 5 mil... som uppvärmning. Möter en Grek i spåret som är vilse och hjälper honom att hitta rätt. Sista delen är en WRC-rally liknande del, brett grus som är hyfsat slätt och inte allt för djupa stup på sidorna. Får korn på några framförvarande och försöker hålla ett tempo som är rimligt för min ålder, under 140km/h. Blir förvånad när jag får veta resultatet som är oväntat bra. Glider de sista milen mot Diber med en större trupp av Svenskgänget. Vi hittar en lokal restaurang och käkar en rejäl pizza för inga pengar alls medan de lokala ungarna klättrar över hojarna i oförställd glädje.
    Efter någon timme så kommer servicegänget fram, så vi kan fixa lite med hojar, ta vår packning och dra till hotellet. Får ett rum utan ac med utsikt mot en brusande flod och vad som kan liknas vid en favela. Inga problem uppe i bergen, går ner i och tar en andra måltid för dagen och upptäcker att albanskt vin kan vara riktigt bra.

    Dag 2. Diber-Diber 360km
    När man läser 360km innan ett rally, då vet man att det är långt och kanske 6-8timmar... det brukar inte vara 10-12timmar!
    5h17min race plus transporter och en allt för kort lunchpaus. Om gårdagen liknade Ränneslätt, så var det här rejält mycket hårdare!
    Upp och ner för berg, sten, sten, sten och en flera kilometer lång uppförsbacke som var någonting mellan en flodfåra och platsen där alla stenar föds.
    Min kondition kan jag inte skryta med men tydligen så håller pannbenet ganska bra så det var bara att tugga i sig. Det här med ett trivsamt litet äventyr började jag redan tvivla på. Men jag hade ju hört att det brukar vara en lång dag som följs av en kort... joråsåatt..
    Kom till service, bytte däck och rättade väl till ett och annat. åkte till ytterligare en lokal resturang och käkade backgårdsgrillad kyckling med ett gäng Holländare och de av Svenskarna som hittat tillbaka. Återigen en spottstyver för 10pers och bra mat.
    Den vanliga lätt röriga briefingen på kvällen med Italienare som ställer samma fråga 16 gånger, men imorgon är det bara 33mil.
    Somnar lättvaggad, tidig start dag 3.

    Dag 3. Dieber - Erseke 330km
    Lätt dag, skulle inte tro det. 3 specialer varav den första är 3 timmar lång och lika hård. Lång, bitvis bökig och ofta mycket blöt special. Varmt var det dessutom. Men det gick hyfsat och på det en 4 timmars transport till nästa special för dagen. denna gång mer gräs, djupa traktorspår, får, getter och mina första vurpor. Virrade bort mig på en gräsplätt och tappade lite tid, klockade in på 1h50min... skönt att det bara var 30min till nästa special och en kort transport... tack och lov var denna special bara 1h25min för min del. trött var jag, men man kör till man är framme (eller svimmar) och väl i park ferme för kvällen kan man konstatera att det där summerar upp till en svensk enduroklassiker - fast på en och samma dag! Men det glömmer man liksom bort när man kör förbi "Grand Canyon" på vägen.
    Sliten, blöt och trött tejpade jag fast hotellets hårtork i ett desperat försök att torka ur iallafall en del av stövlarna till kommande dag. Hela byn var på torget och hela kvällen kom det in bilar och hojar som haft en mycket tuffare dag än jag.
    Mange hade kraschat på dagens första special bland lite sten, skurit upp armen men han ville inte kolla hur illa det var, när han väl rullade in på kvällen var det dags att tråckla ihop honom med 7 stygn.

    ... fortsättning följer...

  5. #165
    Koljas avatar

    MC: Typ med 2 hjul?
    Gör: Cleaner
    Ort
    På gräddhyllan
    Reg.datum
    jul 2003
    Inlägg
    3 857

    Standard

    Keep it flowing Mattias, grym rapport!
    Faster, faster - until the thrill of speed overcomes the fear of death.
    950SE, the answer to the question nobody was asking.

  6. #166
    SvenBs avatar

    MC: Skallerorm
    Gör: Tryckeri
    Ort
    Gustafs
    Reg.datum
    okt 2006
    Inlägg
    2 190

    Standard

    mmm det blev för enkelt uppe hos mig. ska tänka på det till nästa gång. Tipsade jag inte om skotork?
    Ser framemot del 2 till 18.
    I keep my motorcycle covered in a protective layer of mud

  7. #167
    Blutors avatar

    MC: XT500 i delar, FE570, 950AdvS
    Gör: Ventilerar
    Ort
    Östersund
    Reg.datum
    mar 2007
    Inlägg
    2 058

    Standard

    Haha underbar beskrivning.

    Får ont i armarna av att läsa om all sten.
    / Blutor

  8. #168
    Moderator Mattssons avatar

    MC: Tvåfemti och fyrfemti
    Gör: Tåg
    Ort
    Vischan
    Reg.datum
    apr 2004
    Inlägg
    5 707

    Standard

    Ja, jag vill få mer vatten på min kvarn om att Albanien-rally inte står på min to-do-lista.

    Keep it coming, som nån ovan sa: ser fram emot del 2-18!


    Skickat från min iPhone med Tapatalk
    KTM 250 EXC-F 2013 Sixdays

  9. #169
    Motoro Mattiass avatar

    MC: KTM 450
    Gör: Logistik
    Ort
    Mjölby
    Reg.datum
    dec 2009
    Inlägg
    326

    Standard

    Citat Ursprungligen postat av SvenB Visa inlägg
    Tipsade jag inte om skotork?
    .
    Joo, men det missades lixom i villervallan!

  10. #170
    Motoro Mattiass avatar

    MC: KTM 450
    Gör: Logistik
    Ort
    Mjölby
    Reg.datum
    dec 2009
    Inlägg
    326

    Standard

    Del 2.

    Dag 4. Erseke - Ksamil 280km
    Ungdomarna börjar flåsa mig i nacken! Ja, inte alla förståss, Patrik, nu kristnad i rally hade fått det nya namnet "The Secret Weapon" efter att fler och fler fattat att han verkligen kan köra hoj. Dessutom hade alla utom teamchefen peppat honom att det var helt OK att köra om och hänga av nämnda chef, och alla andra för den delen.
    TSW råkar var bland de mest ödmjuka personer jag någonsin stött på å tyckte väl helt enkelt lite för synd om gubbarna som han passerade med lätthet. Jag och Mange hade fått prov på detta redan i Dalarna och konstaterat att vi var hopplös efterblivna på att köra hoj i jämförelse.. nåja, han flåsade inte i nacken på mig precis men han stressade definitivt ett och annat gammalt rally ess! Skönaste kommentaren från TSW var när jag och Selle stod och skrävlade om hur snabbt vi hade kört på nån kort del där det gick att köra fort, "Körde ni 150 där!" sa han storögt. Varken jag eller Selle förstod vad som skulle vara fel med det, men summa summarum så slog han oss med minst 15min per special så tji fick vi! Vi hade oxå någon gemensam batalj uppför en ändlös lösa-stenar-på-varandra-i-drivor-backe, då tror jag att han förstod att det inte var hälsosamt att ligga bakom en som bara kör med högernäven, så han körde om å försvann...
    Nu var det ju inte det vi skulle prata om... dag 4.

    Kommer fram till start och startar några minuter efter Robban, Rahm och Davve och en allmän mopedist som ger sig in på sträckan mitt i fältet.
    Lätt stressad och tänker att nu j**lar får vi inte släppa iväg juniorerna, försöker samtidigt se otroligt cool ut, går sådär när det är 32 grader kl 8.00.
    Starten går fint och det är relativt enkelt, bara lite sten, och rullar på i bra tempo. Rätt branta 300m stup på sidan av vägen så man vill inte titta ut över kanten och ännu mindre ramla ner, men det är ju två spår och lite sten, så minimalt fäste finns ju iallafall.. och flyende juniorer som måste hämtas in!
    Inte mer än 4km in på sträckan, i en liten skreva där en bäck rinner så ser jag Davves hoj med Davve bredvid, va faan nu då?
    Nån vilsen Italienare står och hjälper honom upp i slänten, så jag Grisnitar och hopar av hojen.
    Det visar sig att vår saltaste kille försökt passera mopedisten, träffat en lite större sten, gjort en highsider med styret i magen och rullat över ett litet stup ner i bäcken. Bara 2-4m högt som tur var för vi hade aldrig hittat honom igen 500meter tidigare. Jag kollar hur det är med Davve och han mår inte bra. Känner igen mig själv i hans ansikte som jag mådde ett antal år tidigare i Marokko, å att fortsätta innan han var i ambulansen var inte ett alternativ. det finns Noll teckning där vi står men strax efter kommer Selle, som får instruktioner om att åka en liten bit till ut ur skrevan och ringa. Han får kontakt och kan åka vidare. Det är varmt, väldigt varmt men det finns som sagt en bäck, så för att hålla både mig och framförallt Davve någotsånär pigg, så gör jag en spann av lite gammal plast och häller över honom (mest för att höra honom yla;) och mig. Davve är efter några svalkande bad relativt pigg och jag blir mindre orolig för honom men det är ju inte världens enklaste plats att få en ambulans till. Fast den kommer efter 55 minuter och ett par minuter senare är han instuvad i bilen med en doktor så jag kan fortsätta jakten på sträckan. Det är berg upp och berg ner och när man kört neråt i en halvtimme och tror man nått botten så är det fortfarande flera hundra meter ner till dalen med hissnande stup på båda sidor. Efter vurpan så är jag inte jättepepp och körningen stämmer inte alls, vilket inte är bra när det är brant, men halvvägs in på sträckan ser jag att bilarna håller på att starta å dom vill man ju inte ligga i dammet efter! Det visar sig att 3 eller 4 redan hunnit iväg. kommer ifatt ett par och ser inte ett skit i dammet. För gammal för att chansa, så jag får vackert ligga kvar tills det blev riktigt stökigt (tänk svensk enduro) å där skickade jag en stövel i sidan på bilarna för att påkalla uppmärksamhet och drog om och ifrån. Passerade även Karlsson med en krånglande insprutning som verkligen fick tugga grus från bilarna.
    4h6min senare är jag i mål på den "lätta" sträckan, för det var ju en vilodag.... helt uttorkad och överhettad, mina halvtorra stövlar är åter genomblöta och fötterna brinner men hittar Selle, Robban, och Andreas (vårt Norrländska alibi) på en restaurang och beställer på studs alla kalla drycker som finns kvar i kylen. Kort rapport till alla oroliga som passerat Davve om att han är OK, samtidigt som restaurangägaren tjatar om att vi borde beställa hans hashpipa till efterrätt. Vi tackar vänligt men bestämt nej till det och kör en evighetslång och het transport över resterande berg till havet och Ksamil.
    Teamet har slagit upp vår depå på hotellparkeringen med havsutsikt, byter däck som är helt slut, småpysslar med hojen, halsar en påse frystorkat och försöker fylla på så mycket vätska det bara går. Klockan hinner bli 21 innan jag hinner till restaurangen som i god albansk ordning inte har koll på någonting. Får tillslut lite att äta och dricka. Briefingen säger att morgondagen inte är 12mil utan 31mil, stön!
    Trött och obadad går jag upp till vår bivack samtidigt som Karlsson rullar in vid 23 snåret efter att sweepen tydligen hade kört vilse i bergen på vägen tillbaka. Chaffisen såg misstänkt lik ut en av dom som faktiskt satt och trakterade förut nämnda hashpipa, men vad vet jag.
    Karlsson är helt slut och teamchefen får ett av sina heroiska infall, skickar honom till restaurang och dusch, och river isär hans hoj med hjälp av Badini, Danne, Rahm och Bommen, jag försöker vara lite handräckning, men inser mitt överflöd och ser till att vara ur vägen och går å lägger mig mellan det norrländska alibit och TSW för att förgylla rummet med mina snarkningar. (enligt TSW så låter jag som en fyrtaktare! passar mig bra, gillar inte tvåtakt.) Jag sover gott och drömmer om att imorgon ska jag köra fort och sen bada, köra fort och bada, köra fort och bada!

    ... Fortsättning följer...

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •