Brodde
2003-02-02, 19:42
Efter att farbror Doktorn sagt att Lunginflammationen e borta, så tog jag mig i kragen och drog igång hojen.
Påbyltad som en Michelingubbe slirade jag iväg till Lövsättra för att testa lyckan. Kände lite försiktigt på hoj och underlag... Då jag INTE kör dubbat så blir det till att parera kasten ganska ofta... tröttsammt.
Med god värme och fulltank så siktade jag på Arlanda som dom stora grabbaran talar om. Lite mindre varm kom jag fram och gav mig ut i den frusna sanden. Det här var ju skit Kul. Öppen terräng och mycket svängrum... Visst Isen hade hittat hit den oxå och den gjorde sig påmind genom att ibland nolla graden av fäste..
Tänkte att här måste jag ju testa ett vanligt spår och mycket riktigt så tog jag det norra som löper tillhöger om Arlandabanan. Någon hade "spårat" åt mig så jag tänkte att det var ju bara att följa dom färska spåren.
Hmmm... nja så "bara" var det inte... Smalare och krokigare blev det. Tillslut när envisheten rann ut längs ryggen var det dax att stanna för en vätskevila. Vände tillbaka till gropen för att utforska omgivningen lite till, och då fick jag möte av tre till med samma intresse, fast givetvis körde dom dubbat... :oops:
Ut i skogen igen fast nu mot Kimsta, där blev tempot lite för högt för min ork och reaktionsförmåga, så där stod den. Den snorhala, isbeklädda, Jävla Stubben. Givetvis träffade jag den och jag gjorde min första 2003 klotning. Ge mej faan på att stubben fnissade. :mad: Efter egen skadekontroll o alla system på "go" igen så besiktade jag hojen, men fann inga fler skador mer än att backspegeln gått av.
Mer vätska och lite vila så var det upp igen och iväg, nu avsevärt lungnare...
På väg till Solna, vid ett rödljus i Kista så stod där en KTM Adventure i mötande fil. Och vid förbipassering var det ingen sedvanlig hälsning utan "tummen upp".
Tror mig förstå vad han/hon menade.
Lite torrare asfalt erbjöds i Rissne och då fick allt framhjulet vila lite.
Hade (nästan) glömt hur kul det var att slanga till det lite. :twisted:
Kall, lycklig, allmänt mör och trött kom jag hem och idag när jag vaknade upp hade man faktiskt träningsverk. Men kul var det.
Nu kommer fysträningen igång och träningsverk och mjölksyra kommer att få vika hädan.
Så alla ni som åker hela tiden, ur och skur, is och dis, till er har jag bara en sak att säga:
RESPEKT! :tummenupp: :D
Påbyltad som en Michelingubbe slirade jag iväg till Lövsättra för att testa lyckan. Kände lite försiktigt på hoj och underlag... Då jag INTE kör dubbat så blir det till att parera kasten ganska ofta... tröttsammt.
Med god värme och fulltank så siktade jag på Arlanda som dom stora grabbaran talar om. Lite mindre varm kom jag fram och gav mig ut i den frusna sanden. Det här var ju skit Kul. Öppen terräng och mycket svängrum... Visst Isen hade hittat hit den oxå och den gjorde sig påmind genom att ibland nolla graden av fäste..
Tänkte att här måste jag ju testa ett vanligt spår och mycket riktigt så tog jag det norra som löper tillhöger om Arlandabanan. Någon hade "spårat" åt mig så jag tänkte att det var ju bara att följa dom färska spåren.
Hmmm... nja så "bara" var det inte... Smalare och krokigare blev det. Tillslut när envisheten rann ut längs ryggen var det dax att stanna för en vätskevila. Vände tillbaka till gropen för att utforska omgivningen lite till, och då fick jag möte av tre till med samma intresse, fast givetvis körde dom dubbat... :oops:
Ut i skogen igen fast nu mot Kimsta, där blev tempot lite för högt för min ork och reaktionsförmåga, så där stod den. Den snorhala, isbeklädda, Jävla Stubben. Givetvis träffade jag den och jag gjorde min första 2003 klotning. Ge mej faan på att stubben fnissade. :mad: Efter egen skadekontroll o alla system på "go" igen så besiktade jag hojen, men fann inga fler skador mer än att backspegeln gått av.
Mer vätska och lite vila så var det upp igen och iväg, nu avsevärt lungnare...
På väg till Solna, vid ett rödljus i Kista så stod där en KTM Adventure i mötande fil. Och vid förbipassering var det ingen sedvanlig hälsning utan "tummen upp".
Tror mig förstå vad han/hon menade.
Lite torrare asfalt erbjöds i Rissne och då fick allt framhjulet vila lite.
Hade (nästan) glömt hur kul det var att slanga till det lite. :twisted:
Kall, lycklig, allmänt mör och trött kom jag hem och idag när jag vaknade upp hade man faktiskt träningsverk. Men kul var det.
Nu kommer fysträningen igång och träningsverk och mjölksyra kommer att få vika hädan.
Så alla ni som åker hela tiden, ur och skur, is och dis, till er har jag bara en sak att säga:
RESPEKT! :tummenupp: :D